SUV FONDI YERLARI VA ULARNI MONITORING QILISHNING XORIJIY TAJRIBALARI
Kalit so'zlar:
suv fondi yerlari, monitoring, GIS, masofadan zondlash, sunʼiy intellekt, IoT, raqamli texnologiyalar, suv resurslariAnnotatsiya
Ushbu maqolada suv fondi yerlarini monitoring qilish sohasida AQSH, Yevropa Ittifoqi, Isroil va Xitoy davlatlarining ilgʻor tajribalari tahlil qilingan. Xalqaro amaliyotda qoʻllanilayotgan GIS texnologiyalari, masofadan zondlash maʼlumotlari, IoT sensorlari, sunʼiy intellekt va raqamli monitoring tizimlarining ahamiyati yoritilgan. Shuningdek, suv resurslarini boshqarish va monitoring qilishdagi zamonaviy yondashuvlar Oʻzbekiston sharoitida qoʻllash imkoniyatlari nuqtai nazaridan baholangan. Tadqiqot natijalari suv fondi yerlaridan samarali foydalanish va monitoring tizimini takomillashtirish boʻyicha ilmiy-amaliy takliflar ishlab chiqishga xizmat qiladi.
Foydalanilgan adabiyotlar
1. United Nations. (2023). World Water Development Report 2023: Partnerships and cooperation for water. UNESCO.
2. World Bank. (2022). Water security and climate change report. Washington, DC.
3. Food and Agriculture Organization. (2021). The state of the world’s land and water resources for food and agriculture. Rome.
4. OECD. (2020). Water governance in OECD countries. Paris.
5. European Environment Agency. (2024). European waters: Assessment of status and pressures.
6. Copernicus Programme. (2024). Copernicus water monitoring services report.
7. European Commission. (2021). Water Framework Directive (2000/60/EC).
8. Sentinel Hub. (2023). Satellite-based water quality monitoring methods.
9. United States Geological Survey. (2024). National Water Information System data report.
10. NOAA. (2023). Flood forecasting and water monitoring systems.
11. USGS. (2022). Water data for the nation: Summary report.
12. Gleick, P. H. (2018). The world’s water: Data and trends. Pacific Institute.
13. Liu, J., et al. (2017). Water scarcity assessments in global scale. Nature Sustainability, 1(1), 1–8.
14. Khan, U. T., et al. (2018). Smart water management: A review. Journal of Hydrology, 565, 1–13.
15. Zhang, Y., et al. (2020). Remote sensing for water monitoring. Remote Sensing, 12(3), 1–20.
16. Singh, A. (2019). GIS-based water resource monitoring. Environmental Monitoring Journal, 45(2), 56–70.
17. Mishra, A., & Coulibaly, P. (2020). Hydrologic prediction using AI. Water Resources Research, 56(2).
18. Tarpanelli, A., et al. (2021). Satellite data for flood monitoring. Hydrology and Earth System Sciences, 25(3).
21. Ministry of Land Infrastructure Transport and Tourism. (2023). Water disaster management in Japan.
22. Takeuchi, K. (2019). Flood management in Japan. Water International, 44(6).
23. Batty, M. (2018). Digital twins in smart cities. Environment and Planning B.
24. Wolfert, S., et al. (2017). Big Data in water management. Agricultural Systems, 153.
25. Li, S., et al. (2021). IoT-based water monitoring. Sensors, 21(4).
26. Ahmed, S. (2022). AI in hydrology. Journal of Water Resources.
27. O‘zbekiston Respublikasi Suv xo‘jaligi vazirligi. (2023). Suv resurslari hisobotlari.
28. Mahmudov, I. E. (2019). Suv resurslarini monitoringi va boshqaruvi. Toshkent: Fan.
29. G‘oyipnazarov, M. (2020). Suv xo‘jaligida innovatsion texnologiyalar. Toshkent.
30. UNECE. (2021). Water management in Central Asia.
31. ICWC. (2022). Water resources management in Aral Sea basin.
32. UNESCO. (2022). Water and climate change report.
33. FAO AQUASTAT. (2024). Global water database.
34. World Resources Institute. (2023). Aqueduct water risk atlas.